Klackbergs gruvfält

73891 Norberg, Suède (Värmlands län)

The oldest parts of the mine are the "Springegruvan" and "Solskensbergsgruvan".

In the "Blue Cave" you can see how the tunnel was driven through the rock by fire. This method is called "curing". By burning wood next to the mountain slopes, the rock becomes brittle and easily fragile. This makes the mountain slopes smooth and softly rounded.
When blasting, the rock is broken and you can see the remains of the boreholes in which the gunpowder or dynamite was placed. Examples of this can be seen in the tunnel that starts from the Great Mine and through which the ore was transported to the railway.

The industrial installations found in the area date from 1880-1920, and the two round winding towers with ornamentation and arched windows are unique in their kind. Both towers are located above the excavation shafts, which are several hundred metres deep. Lifts and machinery are also partly preserved in the buildings and can be demonstrated.

Wikipedia:
Mining in Klackberg continued until 1967. Today the mining area is part of the Ekomuseum Bergslagen.

Mining field

The Klackberg mining area is already mentioned in 1303 as a "steel mountain". Among the mines are mainly Gröndalsgruvan and Storgruvan. A manganese-lime-black ore with 50% iron, 0.004% phosphorus and generally less than 0.1% sulphur was mined. The remaining industrial plants in the area date from the period 1880-1920.

Nature reserve

Today the Klackberg is an open-air area with hiking trails. There is also the nature reserve Klackberg, which is about 800 m long. It includes the open-cast mining area and a limestone quarry. The main entrance is at the ski stadium of Norberg. There is a tunnel from the ore transport from 1899, lime was mined to be added to the blast furnaces and a lime kiln has been preserved. The presence of lime has favoured certain plant species. The orchid rootstock has its northernmost plant location in Sweden here and the hazel has its north-western border. Some bird species that can be seen here are red-winged trout, greenfinch and robin.

De äldsta delarna av gruvfältet är Springegruvan och Solskensbergsgruvan.

I Blå grottan kan man se hur stollgången drivits genom berget med hjälp av eld. Metoden kallas tillmakning och går till så att man eldar med ved intill bergssidorna varvid berget blir sprött och lättbrutet. Bergssidorna blir släta och mjukt rundade vid tillmakningen. Vi sprängning däremot trasas berget sönder och man kan se rester av borrhål i vilka krutet eller dynamiten lades. Exempel på detta kan man se i den tunnel som utgår från Storgruvan och genom vilken malmen transporterades ut till järnvägen.

De industrianläggningar som man finner här i området är från perioden 1880-1920. Helt unika i sitt slag är de båda runda gruvlavarna av slaggtegel med utsmyckningar och valvbågade fönster. Båda lavtornen är placerade över uppfordringsschakt som är flera hundra meter djupa. Även hissar, spel och maskinutrustning är delvis bevarade i byggnaderna och kan demonstrationsköras.

Wikipedia:
Brytningen pågick i Klackberg fram till 1967. Gruvområdet ingår idag i Ekomuseum Bergslagen.

Gruvfältet

Klackbergs gruvfält omtalas redan år 1303 som ”Stål berget”. Främst bland gruvorna märks Gröndalsgruvan och Storgruvan. De äldsta delarna av gruvfältet är Springegruvan och Solskensbergsgruvan. Malmen som bröts var en manganhaltig, kalkig svartmalm med 50% järn, 0,004 % fosfor och i allmänhet under 0,1 % svavel. De industrianläggningar som är kvar i området är från perioden 1880-1920.

Naturreservatet

Idag utgör Klackberget ett friluftområde med vandringsleder. Här finns även Klackbergs naturreservat, som är kommunalt och cirka 800 m långt. Det omfattar dagbrottsområdet och ett kalkbrott. Huvudentré är vid Norbergs skidstadion. I reservatet finns Storgruvans och Gröndalsgruvans lavar kvar. Från uttransporten av malm finns en tunnel från 1899. Kalk bröts för att tillsättas i masugnarna och en kalkugn är bevarad. Kalkförekomsten har gynnat vissa växtarter. Orkidén rödsyssla har här sin nordligaste växtplats i Sverige och hasseln sin nordvästgräns. Några fågelarter man kan se är rödvingetrast, grönsångare och rödhake.

• Mentions légales
• Protection des données
• Conditions d'utilisation
• Droits d'auteur
• FAQ
• AI Policy

• A propos de Radiomuseum.org
• Contact
• Presse
• Logos
• Envoyer à un ami